Mer fakta om islandshästen


Det första man tänker på när man hör ordet Islandshäst, är oftast gångarterna tölt och flygande pass. Tölten är en fyrtaktig gångart där hästen förflyttar fötterna i samma ordning som i skritt fast fortare, enkelt uttryckt. I skritt har man alltid två eller tre hovar i marken, och i tölt har man alltid två eller tre hovar i luften. I flygande pass flyttar hästen samma sidas fram- och bakben samtidigt. Det går verkligen fort och man bör inte försöka svänga i flygande pass, för då är det risk att gå omkull.

Islandshästarna delas in i fyr- respektive femgångare, beroende på om de har flygande pass eller inte. Femgångarna kan dessutom prestera en "sjätte", oönskad gångart: grisepass. Det ser inte snyggt ut och verkar dessutom förstelnande på hästen.

Även om Islandshästarna är de mest kända utövarna av dessa gångarter, så är de inte ensamma om dem. Det finns flera sorters gångartshästar i Amerika, som t.ex. Tennessee Walker, Peruansk Paso, Paso Fino och American Saddlebred. Den ryska Bashkirhästen kan också tölta.


Islandshästen är oftast liten och robust - mankhöjden varierar mellan ca 130 och 150 cm. Även om det är samma ras, finns islandshästen i många olika typer. De kan likna nordsvenskar eller gotlandsruss, och allting däremellan. Ofta har de tjock man och svans. Förr kallades den ponny, men det hör man sällan nu längre. När man sitter upp känns den som ett riktigt kraftpaket.

Trots sin ringa storlek kan de ta stora bördor. Ända upp över 100 kg kan de bära, beroende på typ och storlek. En vältränad häst kan klara ännu mer. De flesta turridningsföretag och ridskolor brukar ha en gräns på 90 eller 100 kg, beroende på hur jobbiga arbetsdagar hästarna har. Det är för att hästarna ska hålla längre.

Styrkan kostar kraft, och islandshästar växer något långsammare än andra hästar. Man får inte ha för bråttom med inridningen. Oftast börjar man rida in hästarna vid fyra års ålder, och tar det väldigt lugnt i början. Islandshästen är inte helt färdigvuxen förrän den är åtta, men i gengäld kan den bli över trettiofem år gammal om man har tur. Så man har verkligen igen det om man tar det försiktigt i början. Mellan tolv och femton år räknas som "karriärtoppen".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0