Stallet snart
Snart sticker jag iväg till min älskade häst! längtar efter honom som en galning även fast senast jag träffade honom var igår. Ska nog rida lite i padocken och se hur har går. Han har varit ganska trött de senaste två dagarna. vet inte riktigt varför. Förmodligen kan det nog vara för att jag var i Luleå i fyra dagar och inte kunde rida honom.
Igår hittade vi en liten rådjursunge i skogen precis bredvid stallet, den var hur söt som helst och säkert inte mer än ett par dagar gammal. Den var desperat och verkade inte ha någon mamma. Den kom springande emot oss när mamma pratade med den och försökte till och med stryka sig mot mammas ben, fast hon backade undan ifall att mamman skulle komma tillbaka och att ungen inte fick lukta människa. Den var så jobbigt, tillslut så la den sig ner i gräset och väntade och pep till ibland. Det var så hemskt att vänta på att den kanske skulle dö eller bli tagen av rovdjur om inte mamman kom tillbaka. Jag försökte desperat att tjata att vi skulle mata den med mjölk, bröd eller grädde fast jag egentligen vet att man inte ska göra det. Min pojkvän Rasmus fick hålla mig tätt intill sig för att jag inte skulle brista och börja gråta, mitt djurhjärta är så otroligt stort.. Men nu när jag åker ut så får vi se om den är kvar eller inte. Jag läste förresten att ungen är ensam 23/24 timmar per dygn innan den lär sig att följa mamman. Så jag hoppas att den mår bra och att det inte är någon fara..
Men jaja, nu ska jag se om mamma och hennes "bästis" som hon inte träffat på många många år är klara att åka till stallet nu.
Mitt allt <3
Hrimnir sadeln
Nu tänkte jag berätta lite om vad jag har för sadel.. Såg att någon hade undrat det på bilddagboken så jag kom på att jag kan ju skriva lite om den.
Först och främst, Ja, det är en islandshäst sadel jag har. Den är i märket Hrimnir och är köpt i Uppsala. Jag har den i extra vid till Hnokki då han är ganska bred över manken. Det som är så bra med Hrimnir är att den har en skysterbar (stavning?) bom där fram så att man kan ställa i den till i princip vilken häst som helst. Den är också stoppad med livstidsgaranti så att man aldrig behöver stoppa om den igen. Vilket är super bra då det kan vara dyrt och jobbigt att stoppa om sadeln efter några år.
Hrimnir sadeln formar sig perfekt efter hästens rygg och gör att man får en bra sits och kommer åt hästen överallt.
Hrimnir sadeln tror jag passar de som vill kunna sitta bra i en mjuk sadel och få bra kontakt med hästen, MEN som inte vill ha för stort där fram vid knäna.
Hrimnir sadeln är dock ganska dyr, den kostade runt ca 20.000 när vi köpte den, men detta var ju några år sedan så den kanske har sjunkit i pris..
stärk din häst genom att klättra i skogen
Jag har länge gått och funderat på hur man ska försöka träna hästen och samtidigt bygga och träna alla muskler samtidigt. Nu har jag kommit underfund med det! Klättra i skogen är något av det bästa man kan göra för att bygga upp hästens muskler. Detta bör göras ca 2 gånger i veckan för att få ett bra jämnt resultat.
Det är viktigt för mig att jag känner att jag avbelastar hästens rygg och därför ställer jag mig alltid lite upp i sadeln och ger hästen lite längre tyglar, vilket gör att han känner sig fri på foten och kan gå som han vill.. Jag tycker det är viktigt att rida både upp och ner för backar, då man inte ska belasta och träna hästen bara på ett sätt, då kan det bli följdskador.
När jag rider ner för en backe brukar jag korta tygeln en aning, luta mig tillbaka i sadeln och hålla in honom lite så att han inte bara rusar ner för backen, då sliter det bara på hästen. Jag brukar rida såkallade "myrsteg" i nerförsbacke så att jag verkligen känner att han är med mig hela tiden, och inte får chansen att länga ut halsen och lägga tyngden på bogarna.
Det är även viktigt att du som ryttare inte blir "fast" i handen i den här situationen. Sitter du och drar och håller hästen i munnen hela tiden, kommer den förmodligen bara att gå i protest och springa ifrån dig. Det vet jag att min häst gör, han är väldigt känslig och kräver att jag rider med sätet och inte har balansen i händerna. Du som ryttare bör känna dig säker och veta vad du gör om du tänker börja träna din häst i upp och nerförsbacke flera gånger i veckan, så att du inte gör fel och sliter på hästen istället.
Lite sammanfattning:
Klättra uppåt:
Det är mycket viktigt att du står i fältsits när du klättrar uppåt – annars hamnar hästen i bakvikt och får svårt att balansera er. När en häst klättrar uppför förflyttas dess tyngdpunkt framåt och därför måste du göra samma sak. Ju brantare det är desto mer anstränger hästen sin rygg och bakbensmusk-ulatur och du måste göra allt för att inte öka den ansträng-ningen. Höj dig då mer ur sadeln, så flyttas även din tyngdpunkt framåt. Om det är svårt att hålla balansen är det bra att gripa tag i hästens man. Låt hästen ha ganska fria tyglar så att den får full rörelsefrihet i halsen.
Klättring nerför är bra träning för en häst som har svårt att samla sig. Den tvingas kröka sina haser och bakknän, och sätta bakbenen längre under sig – precis vad vi eftersträvar vid all annan träning. Klättring nerför ska bara göras i skritt, eftersom frambenen belastas hårt. Om det går att undvika ska klättringen nerför inte vara lika brant som uppför.
Även utför ska ryttaren undvika att belasta hästens rygg och bakdel. Ha sätet nära sadeln, utan att sitta ner. Överlivet ska vara i en ganska upprätt position. Om du lutar dig för mycket framåt kan hästen få framvikt och förlora balansen. Stöd händerna på mankammen om det behövs.
Även utför ska ryttaren undvika att belasta hästens rygg och bakdel. Ha sätet nära sadeln, utan att sitta ner. Överlivet ska vara i en ganska upprätt position. Om du lutar dig för mycket framåt kan hästen få framvikt och förlora balansen. Stöd händerna på mankammen om det behövs.
viktig hovvård!
Nu tänker jag dela med mig utav lite intressant fakta jag själv inte visste om för några veckor sedan.
I vårat stall brukar vi köpra hem en slags hovolja, ( kostar ca 50 kr på ÖB) som ska vara bra för hovorna, som ska motverka torka nu när det blir så varmt och torrt ute på somrarna när hästarna går på bete. Eftersom att hovorna torkar ut så ska man dagligen återfukta dem för att motverka att de ska spricka eller riskera tappsko.
Så jag använder den här hovoljan flitigt, men sen så för ett par veckor sedan hade en utav våra hästar ändå tappsko. Självklart är det ingen garanti att skon sitter kvar för att du har använt hovolja, men jag tycktes inte se någon skillnad på hoven när oljan väl hade torkat in, så såg hoven lika torr och eländig ut ändå.
Så när vår hovslagare kom ut så berättade han att hovolja faktiskt inte gör så mycket skillnad, utan den lägger sig faktiskt bara på ytan men går inte in i hoven för att verka och återfukta. Han sa att det många människor inte vet, är att vatten faktiskt ger den bästa återfuktningen för hovarna. Hoven suger upp vatten och på så vis så får hela hoven vätska och återfuktas inte bara på utsidan.
Så om ni har tillgång till en hink md vatten och hästen går med på det så försök att sätta ner hästens hovar i det i ca 5 minuter så att de får chansen till att återfuktas nu när det kan vara varmt och torrt i backen.
Tänk även på att hålla tiden rätt inför nästa skoning så du inte väntar för länge med att sko er häst. Jag och mamma brukar vänta mellan 7 och 8 veckor mellan skoningarna.
Detta är inget att sträva efter och ser hemskt ut.
Stackars häst...
Ändrat tankesätt skapar samspel och kommunikation
Hästar är underbara djur. de har så mycket att lära oss, om vi bara vill lyssna, ta åt oss och våga ändra på oss själva.
För att få en fullständig kontakt med din häst krävs det att vi vågar ändra på oss själva. Hästar kan inte prata, eller berätta för oss vad de tänker. Därför behöver vi hjälpa hästen att våga lita på oss som de människor vi är.
Vi vill att hästen ska göra som vi vill och säger bums, och att hästen ska förstå direkt. Gör inte hästen detta, utan istället protesterar för att den inte förstår så blir vi irriterade, arga, besvikna eller kanske till och med i vissa fall knäckta, för att vi är människor..
För att få fram en lyckad träning hos både häst och människa, krävs det att vi stänger av vårt lilla "ego" där uppe i huvudet och våra egna tankar, för att kunna ta emot hästens.
Gör vi inte detta, kommer träningen förmodligen att hamna i en tråkig situation i slutändan.
Detta är bara mina åsikter, då jag har en häst som kräver väldigt mycket koncentration och speciellt mycket positiv energi.
När vi har börjat tänka om, och tänka på det här sättet, inte förrän då kan vi starta samspel och kommunikation med det underbara stora djuret, och förhoppningsvis utvecklas ihop med det, i glädje och harmoni.
Jag och min älskade Hnokki
